Brasiliens schackmatt mot Visa och Mastercard som får Trump att se rött

 

Brasiliens schackmatt mot Visa och Mastercard som får Trump att se rött

SANTIAGO de CHILE / 2026-04-10 / Det statliga betalningssystemet Pix har blivit det mest använda i Brasilien och utlöst en tvist med USA, som anser att det är ett hot mot sina företag, USA:s ekonomiska internationella inflytande och kontroll av världen.

Sedan när har Trump & USA avgörandet i sin hand om hur vi betalar våra räkningar eller gör transaktioner?

Inte nog med att Psykopaten kapar och stjäl både fartyg och last på öppet internationellt vatten, bombar och hotar världsfreden, nu hotar han också nationalstater som vill förbilliga transaktionerna för sina medborgare och inte bli gisslan hos Visa och Mastercard eller pungslås av de egna privatbankernas hutlösa avgifter, som det svenska privata monopol/bankkapitalet.

Fallet Brasilien är motsatsen, där Lula, via den statliga Centralbanken har ryckt undan mattan för både världsmonopolet som det egna privata spekulativa bankkapitalet, rapporterar RT i följande intressanta artikel.

D.E.

 

Lula ådrar sig Psykopatens raseri. Att tjäna sina medborgare framför det internationella spekulativa finanskapitalet, gör sig inte. Då kan du drabbas av sanktioner och i värsta fall bombas och bli invaderad. Allt medan marionetterna i Rosenbad och Arvfurstens Palats kniper käft.

RT:

Det snabba betalningssystemet Pix, utvecklat av Brasiliens centralbank, har blivit fokus för en geopolitisk tvist med USA efter att Trump-administrationen stämplat det som ett hot mot amerikanska företag och dess finansiella modell.

Pix lanserades 2020 och möjliggör realtidsöverföringar och betalningar med enkla lösenord – som ett telefonnummer, e-postadress eller QR-kod – utan att kräva komplex bankinformation. På bara några år har det överstigit 170 miljoner användare och etablerat sig som den mest använda betalningsmetoden i landet.

Dess största fördel är kostnaden: transaktioner är gratis för privatpersoner och har mycket låga avgifter för företag, vilket gör det mer konkurrenskraftigt än traditionella kortsystem. Detta påverkar direkt företag som Visa och Mastercard, vars verksamhet är beroende av att ta betalt för varje transaktion.

Vad som oroar Vita huset

Konflikten eskalerade i början av april när USA:s handelsrepresentants kontor (USTR) inkluderade Pix i sin rapport om handelshinder. Rapporten ifrågasatte om systemet, som drivs och regleras av den brasilianska centralbanken, skapar en "nackdel" för amerikanska företag.

Washington varnade till och med i juli 2025 för att de kunde tillämpa sanktioner enligt avsnitt 301 i sin handelslagstiftning, samma mekanism som används i tulltvister med andra länder. Detta är inte bara en teknisk kritik, utan ett tecken på ekonomiskt tryck.

Från Vita huset hävdar Trump-administrationen att Pix är en del av en statlig modell som snedvrider marknadsreglerna och skadar amerikanska företag. Enligt deras uppfattning är det inte bara en handelsfråga, utan en utmaning för USA:s finansiella ledarskap.

Brasiliens reaktion

Reaktionen från Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva var omedelbar. Presidenten försvarade systemet som ett verktyg för finansiell inkludering och suveränitet och försäkrade att Brasilien inte kommer att ändra sin funktion trots externa påtryckningar.

Förra veckan, vid ett offentligt evenemang, försvarade presidenten systemet och avfärdade kritik från USA: "Pix tillhör Brasilien, och ingen kommer att få oss att ändra Pix på grund av den service det ger det brasilianska samhället."

Lula hävdade också att systemet, som förvaltas av Brasiliens centralbank, måste förbättras för att bredda dess räckvidd och betonade att dess design syftar till finansiell inkludering utan att diskriminera utländska företag. Den brasilianska regeringen påpekar också att andra länder – inklusive USA – utvecklar liknande modeller för omedelbara betalningar i ett försök att avleda anklagelser om illojal konkurrens, rapporterade Agencia Brasil.

Bakom denna konflikt ligger en bredare debatt: huruvida framtiden för digitala betalningar kommer att domineras av öppna offentliga infrastrukturer, som Pix, eller av globala privata nätverk som kontrollerar finansiell förmedling.

För branschanalytiker är Washingtons oro inte begränsad till kreditkort. Utvecklingen av system som Pix skulle kunna minska användningen av dollarn i vardagliga transaktioner och försvaga amerikanska företags inflytande i det globala finansiella ekosystemet.

"Modellen som Pix föreslår är 100 % relaterad till den politik som BRICS vill främja, såsom att minska det globala beroendet av dollarn eller uppmuntra lokala valutor", sa Cristian Soragni, expert på digital bankverksamhet och professor vid det katolska universitetet i Argentina (UCA), till IproUP.