 |
Den folkvalda president Dilma Rousseff avsattes av ett parlament där 200 av
parlamentsledamöterna är mål för korruptionsprocesser i den Högsta Federala
Domstolen. Mot Rousseff finns inte en enda korruptionsanklagelse. |
Klass-
och rashatet i Brasiliens nya kuppregering
Av
Dick Emanuelsson, reporter i Latinamerika
Det
som Latinamerikas höger inte vinner i valen förvandlas i parlamenten till den
”Mjuka Statskuppen”
TEGUCIGALPA / 2016-05-12
/ Vad vet det svenska folket om bakgrunden till den politiska krisen i
Brasilien som lett fram till att en samling parlamentsledamöter i den
brasilianska senaten och underhuset har avsatt den folkligt valda presidenten
Dilma Rousseff?
Fråga
dig själv hur svenska medier har rapporterat och vilka källor de har använt och
använder.
Vilka
är de påstådda ”korruptionsbrotten” som presidenten har begått.
Jaså,
inga! Nähä. Men är det då andra faktorer som ligger bakom avsättningen av Brasiliens
första kvinnliga president?
Tre
”mjuka statskupper”
Det
är den tredje presidenten i Latinamerika som avsätts av parlamentariker med
synnerligen tvivelaktig bakgrund. Först ut var Honduras 2009, följt av Paraguay
2012.
I
Brasilien var det, enbart i underhuset, över 200 av de 367
parlamentsledamöterna som röstade för ett avsättande av Rousseff som själva är
föremål för korruptionsmål i det brasilianska rättsväsendet (Supremo Tribunal
Federal).
President
Dilma Rousseff återfinns INTE bland dem, däremot tillhör de den parlamenthöger
som röstade för att ställa Rousseff inför politisk riksrätt.
Var
lite kritisk, Svensson, när du ser på bilderna från de demonstrationståg som
mediemonopolet Globo kallade till dygnet runt sedan 2013. Då ser du att det är en
vit överklass som dominerar, deras klass- och rashat uttrycks ofta både verbalt
och fysiskt i Brasilien, betraktat som ett av de värsta klassamhällen i världen.
 |
| Anti-Dilmademonstrant. |
Och
det är nu den som intar regeringstaburetterna i Brasilia.
–
Högern, som inte längre klär sig i civila, demokratiska, reformistiska kläder,
klär sig nu som den verkligen är; nyliberal, korrumperad och statskuppsbenägen,
skriver författaren och sociologen Emir Sader i en krönika i dag, torsdagen den
12 maj 2016.
En
vit ålderstigen regering med enbart män
Han
beskriver också den nya regeringen som utsetts av förrädaren och
vicepresidenten Michel Temer. Denne valde för sex månader sedan att
bryta alliansen med PT. Denna allians hade gett honom vicepresidentposten, men
han avgick inte från den posten. För första gången sedan militärdiktaturen
(1964-1985) består kuppregeringen av idel män, vita män, ålderstigna män,
reaktionära och korrumperade män. Vad säger den svenska pittijänkiehögern i kd,
m, fp och cp om det?
Vad säger mina
kvinnliga svenska reportrar om detta faktum?
Av 32
ministerier raderas tio.
Hur ska ”Godmorgon
Världen” tolka denna regering anno 2016 som i grova drag ser ut enligt följande?
 |
| Den nya kuppresidenten i civila kläder; Michel Temer. |
· I utbildningsministeriet har Temer
placerat de högerextrema DEM som motsatte sig Lula-regeringens program PROUNI.
Detta erbjöd subventioner för de från familjer med låga
inkomster. Ett klassiskt program för de fattigaste i det brasilianska samhället
som också kräver den mänskliga rättigheten på utbildning.
· Kulturministeriet i detta enorma land med djupa
kulturella rötter upphör och dess uppgifter ska slås ihop med ett annat
ministerium och då vet man ju vad som händer.
· Justitie- och säkerhetsministeriet ska ledas av Alexandre
de Moraes från Partido de la Social Democracia Brasileña
(PSDB), ett socialliberalt högerparti
som kallar sig socialdemokratiskt. Moraes har gjort sig känd i delstaten
Sao Paulo för att föreslå att skolelever och studenter som ockuperar sina
skolor i protest ska betraktas och behandlas som terrorister och följaktligen ska
förföljas och arresteras. Vad säger den svenske justitieministern Morgan
Johansson om sin kommande brasilianska kollega som i likhet med Johansson
påstår sig vara sosse?
· Helt logiskt raderas Kvinnoministeriet ut. Det tycks inte
längre finnas något behov i Brasilien, detta macholand där femicidio är ett
stort problem.
· Inte heller finns det något behov för Ministeriet för Rasjämlikhet
eftersom det numera bara återfinns vita gamla män i den ”demokratiska
regeringen”, trots att Brasilien, med sina 190 miljoner invånare har 15
miljoner svarta och 82 miljoner mulatter, enligt en folkbokföringsstatistik
utförd 2011. I dag är den siffran förmodligen betydligt högre.
· Även ministeriet för Mänskliga Rättigheter raderas ut
i ett penndrag, trots att folk torteras på polisstationer, mäktiga landägare förfogar
över privata paramilitära arméer för att fysiskt likvidera alla dem som via MST
(Rörelsen Utan Jord) kräver en jordreform på den halvfeodala brasilianska
landsbygden.
· Även ungdomarna förlorar sitt ministerium. Regeringen består
ju bara av gamlingar, hur ska de begripa ungdomens problem och drömmar om ett
jobb eller utbildning i ett land där det fortfarande existerar stor analfabetism.
· Den nye presidenten har ingen bred social bas i det
brasilianska samhället. Bara två (2) procent av väljarna kan tänka sig att
rösta på honom i ett val, enligt en opinionsundersökning utförd av det ansedda
institutet Datafolha. Samma Datafolha säger att 60 procent av brasilianerna
kräver hans avgång. Publicerar svenska
medier denna uppgift, månntro?
· Denne Temer aviserar också, och nu kommer det så
klart; en skattereform och en drastisk minskning av de offentliga utgifterna.
För att denna nyliberala modell ska intensifieras så har Temer utsett. . .
· . . . till chef för den strategiska Centralbanken Ilan
Goldfajn, en stabil nyliberal som tillhör ledningen för den näst största
privatbanken i Brasilien, Brasil Itau. Denna bank finansierade valkampanjen för
högerns presidentkandidat Aecio Neves (s) som förlorade den andra valomgången den
26 oktober 2014 mot Dilma Rousseff med 48,36 %, mot 51,64 %
för Dilma.
Men
handlar det inte längre om val utan om hur ett gäng kuppmakare med gigantisk
ekonomisk makt och kontroll över rättsapparaten har tagit över.
Argentina
i klasskonfrontationer
Jag
har nyligen kommit tillbaka från en reportageresa i Argentina.
Klasskonfrontationerna efter att högerns Mauricio Macri intog presidentpalatset
står på dagordningen varje dag. Det första han gjorde var att avskeda 150.000
offentlighetsanställda.
 |
| "Macri=Hunger", menar dessa två argentinska arbetare under en generalstrejk. |
El
Clarin-gruppen, Macris ideologiska medieuppbackare (som Globo i Brasilien) har
nu total kontroll över medieutbudet efter att antimonopollagen som Christina
Fernandez införde mer eller mindre har upphävts.
De
utländska gruvbolagen som Barrick Gold skär bokstavligen guld med täljknivar
efter att Macri i princip gett dessa bolag skattefrihet. Kontrollen av det
bokförda guldet är omöjligt eftersom guldet levereras till Chiles
stillahavshamnar via tunnlar utan att det argentinska skatteverket kan
kontrollera utförseln. Macri gav dessutom tillbaka 300 miljoner dollar till Barrick
Gold, retroaktiva skattepengar.
Och
som den gode nickedockan han är inför Obama och Gamfonderna i USA tog han ett
60-miljarder dollarlån och pytsade iväg på ett bräde 9,5 miljarder dollar till
Gamfonderna och nu är Argentina återigen rumsren i IMF:s salonger.
Jojo,
och vem betalar det, bäste Svensson?
Gymnasiefacet
Wolodarskis antikommunism
DN:s
chefredaktör Peter Wolodarski, han med det eviga gymnasiefacet, basar för en
tidning som på 1950-talet förespråkade en svensk atombomb och Natomedlemskap. Wolodarski
behöver idag inte slå ett slag för Bomben men gör det väl för Natomedlemskap,
men då får han ju bomben på köpet, både den från hans föregångsexempel, USA som
den helt logiska bomben från andra sidan Östersjön.
Han
och gänget som förespråkar det verkliga landsförräderiet är de verkliga farorna
för den nuvarande och kommande generationen i Sverige. För den Putinbesatthet
som dessa herrar och damer uttrycker och representerar är en stor fara för
Sverige som självständig stat och nation.
 |
| Wolodarski och det svenska etablissemanget anser inte att Ryssland har rätt att vidta åtgärder när Nato flyttar fram sin gräns till och med Gotland. Vem försöker man lura? Det är uppenbart. |
”Antidemokratiska
krafter på krigsstigen i Venezuela”
I
dag är massmedierna och dess få ägare i Sverige euforiska över att Dilma
Rousseff avsatts. Bland dem Wolodarski. Antikommunismen förblindar och
fördummar. Det är det vi ser nu när medierna ska beskriva och försöka förklara
att Dilma Rousseff är korrumperad men utan att lyckas prestera ett enda bevis.
Därför
är det glädjande att inte alla kollegor i Sverige faller för den mördande politiska
press och tryck som förmodligen alla journalister i Sverige måste känna att de
utsätts för av sina chefer och ägare. Ty dessa representerar politiska och
ideologiska värden samt en social klass som inte har något som helst gemensamt
med de arbetande i Sverige.
Kajsa
Ekis Ekman är en av de mycket få som har en egen självständig röst och penna.
Och i ett nummer av ETC läser jag med tillfredsställelse att hon ser den
brasilianska krisen klart i skymningslandet Sverige och gör en parallell till hur
fienderna till demokratin i Venezuela opererar.
”Det är samma reaktionära och
antidemokratiska krafter som är på krigsstigen i Venezuela. Där kräver de
straffrihet för politiskt motiverade mord och andra brott genom lagförslaget
”Ley de Amnistía”. Först tänker de rösta igenom den, sedan tänker de fälla
Nicolás Maduro. När antidemokrater ändrar sin taktik, måste demokrater
uppdatera sin analys. Det håller inte att stå och spana efter tanks: nu gäller
att reagera så fort en mjuk statskupp är på väg”, skriver Kajsa träffande på
hur den latinamerikanska högern, uppbackad av State Departement, är på
offensiven för att rulla tillbaka historiens hjul.
 |
-- Men Chamo, du skulle ju ha skrivit "Frige Leopoldo"! Men i stället
skrev killen "Frige fascisten", och han avser Leopoldo Lopez som
ledare för upproret mot president Nicolas Maduro som krävde 43 människoliv. |
Efterkuppens
inferno i Honduras
Jag
lever, bor och arbetar sedan tio år i Honduras, det land som utsattes för en
militär-civil statskupp den 28 juni 2009. President Manuel Zelaya besköts i
sitt hus av militära specialtrupper, sattes på ett militärplan som först
landade på den längsta landningsbanan i Centralamerika, USA:s militärbas Soto
Cano (Palmerola) i Honduras och sedan lämpade av presidenten iförd pyjamas, i
Costa Rica.
Honduras,
som hade anslutit sig till det venezuelanska projektet Petrocaribe och ALBA kunde
uppvisa den mest framgångsrika ekonomiska perioden under dess moderna historia.
De fattiga hade arbete och fick bostadslån att bygga hus eller reparera det
befintliga. Utmärkta billiga kubanska läkemedel hade i stort sett ersatt de
transnationella läkemedelsbolagen svinaktigt dyra mediciner med monopol i
världen. En verklig alfabetiseringskampanj inleddes med kubanska lärare som under
ett par år reducerade den höga analfabetismen till drygt 15 procent.
Med
statskuppen, som ratificerades av kongressen, Högsta Domstolen och
åklagarämbetet förändrades allt. Samhället militariserades på alla nivåer.
Utbildning, hälsovård, lån till små- eller medelstora företag upphörde mer
eller mindre, våldet generaliserades i det honduranska samhället där vi
journalister har begrav drygt 35 sedan statskuppen. Varje dygn mördas 15-20
personer. Massarbetslösheten är mördande.
Vad
skulle Wolodarski eller Kjell Albin Abrahamson sagt om detta hade skett i Kuba
eller i Venezuela. Man behöver inte vara forskare för att veta svaret på den
frågan.
 |
| En vanlig gatubild i Honduras, militariseringen av samhället på alla nivåer. |
|
 |
| Fyrtio högstadie- och gymnaiskolor i Tegucigalpa, huvudstad i Honduras har militariserats. |
Massmobilisering
i Brasilien och Latinamerika
Vänstern
är inte besegrad, den har förlorat ett slag men inte kriget. Över hela
Brasilien mobiliserar PT, vänstern, de sociala organisationerna, de som representerar
dem som raderas ut från kuppministerierna, kort sagt det folk som vet vad det
innebär att slita för brödfödan, de går nu ut på gator och vägar för att slå
tillbaka statskuppen mot Dilma Rousseff, precis på samma sätt som det
honduranska folket skapade sin Motståndsfront, La Resistencia, för att bryta
ned den militära statskuppen 2009.
Latinamerika
protesterar, demonstrerar och uttrycker sin avsky på de antidemokratiska
spektaklet från den brasilianska oligarkins politiska representanter i
Brasilia.
USA
ler och tar ut sin seger i förskott. En högerregering är samtidigt en dolk i
den ekonomiska samorganisationen BRICS, som består av Kina, Ryssland,
Brasilien, Indien och Sydafrika, ekonomiska giganter på världsmarknaden som är
i begrepp att skapa en egen bank som ska ersätta den ihåliga och egenupptrissade
dollarn som världsvaluta. Jänkarna har vunnit tid. Men det är allt.
Nästa
mål: Venezuela
De
styr nu med all kraft sin offensiv mot Venezuela, men president Nicolas Maduro
varnade i dag de krafter i och utanför Venezuela att med den Bolivarianska
Revolutionen leker man inte. Vis av erfarenheterna från statskuppen i april
2002 vet man exakt hur både högern och USA opererar för att fälla Maduro.
Då
som nu är USA ute efter att ta över den venezuelanska oljan, de största reserverna
i världen. Är det så konstigt att förstå?
