Så mördade och torterade den brasilianska militärdiktaturen
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA
/ 2014-12-13 / Under tre år har den Nationella Sanningskommissionen
dokumenterat 191 mord och 243 försvinnanden för åren 1946-1988. Kommissionen
tog emot vittnesmål från 1121 personer. Deras berättelser orsakar kalla kårar.
Brasiliens president Dilma
Rousseff, 66, deltog i den underjordiska väpnade kampen mot militärdiktaturen.
1970 greps hon och har fortfarande ärr på sin kropp. Under 22 dagar torterades
hon av den hemliga politiska polisens tortyrexperter. Hon tillbringade tre år i
fängelset.
– Det värsta med tortyren är
att vänta. Att räkna med att bli slagen. Jag minns mycket väl badrumgolvet av
vitt kakel. Hur det bildar en skorpa av blod, smuts
och hur man luktade
illa. Ingen av oss lyckas att förklara de emotionella ärren som hemsöker
oss. Därför kommer
vi alltid att vara annorlunda. På
den tiden hjälpte det att vi var så unga. När du är 20
år blir effekten mycket djupare, men den är också lättare att uthärda. Ärren av tortyren är en del av mig, sa Roussueff i ett
vittnesmål 2001.
 |
| Dilma Rousseff framför domarna 1970. Hon dömdes till tre års fängelse för att ha bekämpat militärdiktaturen. |
Som en livets ironi beskriver många i
Latinamerika det faktum att två officiella rapporter över tortyr presenterades
nästan samtidigt. Den brasilianska publicerades den 10 december. USA-senatens
Underrättelsekommitté presenterade sin rapport, som beskriver CIA:s tortyr mot
politiska fångar, den 9 december.
USA och militärkuppen
– Jag anser att vi bör vidta alla åtgärder vi
kan, vara förberedda för det vi behöver. För vi kan inte acceptera den där.
 |
| Lyndon B. Johnson. |
Det var den 31 mars 1964 och orden riktades till Statssekreterare George Bail. Mannen som fällde orden var Lyndon
Johnsson, USA:s president. “Den där” mannen som stod i vägen för Johnson var
Brasiliens president Joao Goulart. Dagen efter telefonsamtalet utlöstes
militärkuppen i Brasilien. Goulart flydde till grannlandet Uruguay.
Det inspelade telefonsamtalet på sex minuter hemlighetsstämplades
men offentliggjordes 2004. Lincoln Gordon var vid tiden för militärkuppen USA:s
ambassadör i Brasilia. Hans militärattaché på ambassaden var general Vernon
Walters. Denne var nära personlig vän med den brasilianske generalen Humberto
de Alençar Castello Branco. de Alençar blev landets militäre president efter
att Goulart hade störtats 1964. Walters å sin sida blev senare CIA:s vice chef
och under Reagans styre blev han även USA:s FN-ambassadör.
 |
| General Humberto
de Alençar Castello Branco tog av sig uniformen och blev den förste presidenten för militärjuntan. |
CIA:s världsmästare i tortyr
Dan Mitrione var den förre
FBI-agenten som var specialist i konsten att med sofistikerade elektrochocker
få ur offren det mesta av information och samtidigt överleva tortyren.
Mitriones tortyrmotto var: “Den exakta
smärtan på den exakta platsen med den exakta dosen för att åstadkomma den
önskade effekten”. [1]. Mellan 1960-1967
fortbildade han polisen i de brasilianska städerna Belo Horizonte och Rio de
Janeiro.
 |
| Bilen som CIA-agenten avrättades i. |
1969 förflyttades Mitrione till
Uruguay med målet att fortbilda landets poliskår. Han opererade under
täckmanteln som chef för USAID:s avdelning i landet. Men han mötte sitt öde den
31 juli 1970 när Tupamarosgerillan grep honom. Den krävde frigivande av 150
politiska fångar. Men president Nixon vägrade att pressa den uruguayanska
regimen och Mitrione avrättades. Den 23 juni 1973 utlöstes militärkuppen i
Uruguay och tortyren blev vedertagen förhörsmetod, mycket tack vare Mitrione.
Nådeskott
De 1300 sidorna som rapporten
omfattar dokumenterar hårresande vittnesmål av offren. Men även bödlarna talar
om hur de hängde upp offren nakna på en påle. Samtidigt applicerades elchockerna
på testiklar, penis, bröstvårtor eller vagina. Kropparna skakade och offret
förlorade till slut medvetandet.
– Han var, så
att säga, död. Jag vill inte att Ni ska tro att jag är ett litet helgon, men i grunden var nådeskottet jag gav honom
det som gjorde att hans lidande upphörde, säger en av dessa bödlar i rapporten.
De ansvariga för de 473 offren
namnges i 377 fall. Det handlar om kuppmakarna, polis- och militära chefer men
också läkare. 199 av de 377 ansvariga är fortfarande i livet.
Sanningskommissionens
rekommenderar regeringen att upphäva amnestin från 1979 till bödlarnas fördel.
Men juridiska experter avslår. Dilma Rousseff har också avvisat tanken.
Not: [1] Boken “Passnummer 11333,
åtta år i tjänst hos CIA”, av
CIA-agenten Manuel Hevia Cosculluela
